Historik över svenska skolans historia
Det var så det började………
1.Skolhistoria
I 1686 års kyrkolag var stadgat-, att prästen skulle lära folket att läsa .Det kontrollerades vid husförhören och klockaren fick uppgiften att bedriva läsundervisning.
På 1700 talet räknar man med att största delen av Sveriges befolkning kunde läsa, men det var få förunnat att kunna skriva.
Den första skolförordningen kom den 18 juni 1842
Efter många års diskussioner i ståndsriksdagen hade man kommit fram till ett beslut
att det skulle finnas minst en folkskola i varje socken eller stad.
Det var inget populärt beslut, men tack vare många framsynta män som bl a bondeståndets talman Raps Jansson i Bräcketorp, Edsleskog (sedemera Svanskog) hade beslut kunnat fattas. Socknarna hade en tid på fem år att verkställa beslutet, men det var trögt att komma i gång.Det fanns ju inga lokaler (skolhus) eller utbildade lärare att tillgå. Skolundervisningen fick ske ute i gårdarna, där man upplät ett stort rum och fick hyra för det. Undervisningen sköttes av klockaren eller någon läs-och skrivkunnig person.
Skolhus
Redas 1855 planerade man bygga skolhus i Ånimskog och sockenstämman beslutade att bygga tre skolhus.
Det första skolhuset uppfördes i Salebol 1861.
Därefter Ånimskogs kvrkskola 1862 och sedan kom Årbols skola där man kunde ha undervisning från 1868.
Det var endast folkskola (elever från 10 års ålder) och för att kunna börja folkskolan, måste man kunna läsa. Småskola var inte stadgat ännu, så den undervisningen fick skötas i så kallade roteskolor.
Det fanns några roteskolor (eller läsestationer) ute i socknen och de sköttes av klockare Hultin. (Se monter i Tössbohallen)
På 1880.talet inrättades småskolor med särskilda småskollärarinnor, men fortfarande skedde undervisningen ute i gårdarna.
Årbols småskola tillkom 1905, då skolan tillbyggdes med småskolesal.
Så har undervisningen fortsatt i Årbol med småskola klass 1-2 till 1955 och folkskola klass 3-7 till 1963, då skolan nedlades och eleverna överflyttades till Ånimskogs kyrkskola.
2. KORT HISTORIK om Skolmuseet.
En marsdag 1965 kom jag (Tage Stahre) för första gången till Årbols nedlagda skola. Undervisningen hade upphört ett par år tidigare.
I folkskolesalen stod ett par skolbänkar av yngre modell, några pallar, en fotogenkamin och en kateder. I ett skåp fanns några böcker och några äldre kartor. Småskolans sal hade omändrats till skolmatsal för servering av lagad mat, som kördes ut från Centralköket i Åmål. Detta skedde den sista lästerminen - vt 1963.
Det var alltså en öde skola, som hade tömts på sina saker. Allt som kunde användas hade överförts till andra skolor i Tössbo.
Men--- den marsdagen 1965 fick jag en vision av att här skulle kunna bli något – något som var värt att bevara och vårda.
Jag fick Tössbo skolstyrelse att behålla skolan och att inte sälja den som fallet var med många nedlagda skolor.
Så började det "stora samlandet". Något museum var inte aktuellt, för på 60. talet var detta med museum inte särskilt populärt. Men jag tänkte, att det är bra att ha en stor gammal skola, att samla det som fanns i alla nedlagda skolor.
De stod nästan orörda skolorna i Låbyn, Österbyn, Salebol och Östra Korsbyn. Det fanns också skolmaterial i källare och på vindar i Mo, Berga, Tösse och Fröskogs skolor.
Skolstyrelsen tände på idén
och detta är början till ÅRBOLS SKOLMUSEUM.
Nu skall jag inte beskriva alla åren av arbete, allt sorterande, transporter med Ford Anglia-bilen, goda vänners medverkan, lärarnas positiva engagemang och främst då Siv Hedén, och allt det som skedde under en tio års period.
Så kom invigningen 1976. Årbols skola övergick till att bli Årbols skolmuseum.